Det är ju galet hur Sverige kan skicka sina hjärtliga gratulationer med ett PS. som i:
"By the way kan ni slå lite mindre på era undersåtar, om det är okej alltså?"
Varför kan inte Carl B. ta sig i kragen och inte försöka glänsa på fel ställe - jag vet att det inte handlar om prestige men man undrar varför vi var tvungna att representeras av ett mer högprofilerat namn medan demonstranterna blev misshandlade utanför byggnaden?
Det känns som att sunt förnuft flög ut genom fönstret och gömde sig när detta beslut togs.
Inte en protest eller något - inget som visade på missnöje med hur regimen i Iran verkar.
Tack Calle.
Tänker du spela mer byfåne eller kan du visa lite ruter? Annars vill jag helst att du hoppar av tåget till nästa val.
Läs hela Sydsvenskans ledaropinion för den 6:e augusti:
SDS: Med blod på händerna
Som en bisak tycker jag det är lustigt att Ahmedinejad ville pussa Khameneis hand vid installationen men blev avböjd.
Varför ville han det? Är det för att tydliggöra var makten kommer ifrån? Kanske blir Ayatollans "gudomlighet" vidare kanaliserad till Ahemdinejad och höjer upp honom?
Hur som helst tycker jag att det tydligt visar vem som är nickedockan och vem som drar i trådarna. Att han dessutom blir nekad - men tillåts pussa Ayatollans axel (okej...?) vilket han gladeligen accepterar och gör - gör det ännu mer löjligt.
En magstark diplomatik vore att åka till Iran och be om att träffa den som bestämmer när Ahmedinejad tar emot.
torsdag 6 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar