söndag 9 augusti 2009

Hur är det...

när man använder sin yttrandefrihet - inte för att yttra något utan för att dränka någon annan?

I USA försöker Preisdent Obama driva igenom den nya hälsoreformen som - enligt utsaga - ska ge ett bättre lägsta skydd för de låginkomsttagare som är som mest sårbara. Exakt vem som inkluderas i denna grupp är oklart för mig, men tanken är god eftersom den sociala säkerheten är ganska låg i USA.

Kampanjen möter motstånd eftersom den så klart inte skänker ett leende på allas läppar - inget förvånande där, det hade ju varit fantastiskt ifall alla medborgare unisont kunde utropa "Den skall vi ha!".
En demokrati är inte ett styre som glädjer alla - men förhoppningsvis de flesta.

Debatterna rasar överallt från Senaten ner till det lokala 7-Eleven på hörnet. Lokalpolitiker försöker gå ut på gatan och möta sina valberättigade i öppna möten för att kunna diskutera problem från verkliga livet.
Men här kommer kruxet.

Politikerna möts inte av folk som vill diskutera sina problem. Dem finns säkert där, någonstans i massan, men dem syns inte - dem hörs inte.
Vad som oftast hörs är en ljudvägg från människor som är där helt enkelt för motverka en politikers möjligheter att nå ut med sina åsikter, budskap och problemlösningar.

Politiker når inte ut med sina förslag.
De slutar lita på att vad de möter är medborgare som faktiskt har något att diskutera.
Medborgare når inte fram för att kunna ge återkoppling av vad det verkliga livet innehåller.
Medborgarens röst - som är den viktigaste i en demokrati - blir tystad.

Läs om problematiken på:
NYT: weekinreview

Om man tittar till Sverige så har vi liknande incidenter här.

Jag tänker på när Sverigedemokraterna eller liknande ställer sig på ett torg för att hålla tal.
Av någon anledning bestämmer sig många andra att hålla tal precis samtidigt och på samma plats.
Jag tycker att det är lite udda, men framförallt tycker jag inte att det är särskilt genomtänkt.

Den udda biten är att dessa röster tycks vara väldigt trötta i halsen när något av de "etablerade" partierna ska hålla torgmöte, eller varför inte KPMLR (om de inte har bytt namn igen).
Håller innehavarna av dessa röster med alla åsikter från samtliga av de andra partierna? Jag undrar i så fall om dem har beslutsångest i valbåset.

Den biten som jag tycker inte är särskilt genomtänkt är att vad dem än tycker om sina antagonister - för det får man väl ändå kalla dem - så verkar det som att dem hjälper dem.
Och inte så lite heller vill jag mena.
Hur många kan dem nå ut till på en timmes kampanj på Stortorget i Malmö? Maximalt ett par hundra - långt ifrån säkert att alla dessa kommer att rösta på dem. Allt beroende på vad dem, säg Sverigedemokraterna, har att säga.
Finns det inte en risk att om dessa politiker verkligen få tala ut att det hörs igenom hur fel vissa saker är? Är det inte bättre att debattera och ställa frågor istället?
Låt dem göra bort sig själva - hindra inte dem!

Som det är nu kan man inte ens höra vad dem har att säga, dem får inte tillfälle att göra bort sig. Och vad värre är att dem får ett mycket större mediegenomslag eftersom det finns ett stort uppbåd (nötter) som ger dem publicitet!

Istället för att yttra sina åsikter (hur felaktiga dem än må vara) till ett mindre antal når dem ut till ett mycket större antal - utan att ens ha behövt yttra en stavelse!

Ta debatten med främlingsfientliga istället för att försöka tysta dem! Det är skandal att politiker tror att detta är något som kommer glida undan - medan medborgare uttryckligen försöker tysta dem. Helt fel metod, och det borde ändras.

Inga kommentarer: